2017-05-29
Sjukvårdspartiet Gävleborgs budgetförslag kan sammanfattas i följande 5 punkter:
- Hälso- och sjukvården får en utökad budgetram med 200 Mnkr 2018. Den utökade ramen motiveras med ökade behov främst gällande de äldres ökade vårdbehov samt avveckling av vårdköer. Antalet vårdplatser upprätthålls på 2015 års nivå.
- 100 Mnkr avsätts 2018 till en särskild lönesatsning för sjukvårdspersonal i schemalagd dygnetruntverksamhet. Därmed kan personalbristen avskaffas och behovet av inhyrd personal minska i regionens sjukvårdsverksamhet.
- Divisionsorganisationen och lednings- och verksamhetsstöd (LOV) avskaffas. Sjukhusen i Gävle och i Hudiksvall får egna ledningar och den egna primärvården organiseras i självständiga resultatenheter. Administrativa kostnader reduceras med 50 Mnkr 2018.
- Regionens åtagande och kostnad avseende pensioner garanteras genom en överföring motsvarande den tänkta tillväxten i pensionsfonden på 5 %. 200 Mnkr överförs därmed till konto för pensionsutbetalningar 2018, enligt tidigare beslut i regionfullmäktige.
- 2018 ägnas särskilt åt att behålla och utveckla verksamheten vid tre akutsjukhus i Region Gävleborg. Därmed uppfylls närhetsbehovet och god vård kan garanteras i hela Gävleborg.
Massresande till Kalifornien, kostsamma chefsdagar, dåligt underbyggda besparingskrav på viktiga verksamheter inom sjukvården samt tveksamma upphandlingar är ständiga hot mot en väl fungerande hälso- och sjukvård i Region Gävleborg. Flera verksamheter inom sjukvården berörs då personalbristen är stor, kostnaderna för hyrpersonal och köpt vård är höga och osäkerheten stor inför framtiden. Personalen känner sig ofta överkörda med ständiga hot om besparingar och åtstramningar, risk för utebliven semester och extrem arbetsbelastning.
Vårdköerna växer, befolkningens förtroende minskar och notan för inhyrd personal är skyhög. Vår före detta hälso- och sjukvårdsdirektör sågade sin egen verksamhet och meddelade media att verksamheten är sönderstyckad i delar och att samlade vårdinsatser och helheten tappats bort i regionens hälso- och sjukvård.
Sjukvårdspartiet Gävleborgs budgetförslag utgår från det av majoriteten framlagda budgetförslag och syftar till att bygga förutsättningar för en ny och bättre framtid för främst hälso- och sjukvård i Gävleborgs län. Sjukvårdspartiet Gävleborgs förslag för åren 2019-20 innebär en omfattande omorganisation och omfördelning i verksamheten och kan därför inte tydliggöras utan aktiv medverkan från ansvariga tjänstemän i Region Gävleborg.
Insikten att den nuvarande organisationen förstör verksamheten finns men vem vågar utmana den politiska majoriteten som enträget fortsätter spendera skattebetalarnas pengar på dyra chefsdagar, onödiga resor och dåligt förankrade sparförslag t.ex. ambulansjouren som underminerar sjukvården.
Sjukvårdspartiet Gävleborg vågar, vi föreslår att varje sjukhus i länet byggs upp med egen ledning och att regionens primärvård befrias från divisionsoket och får bilda egna resultatenheter. Positiv förändring kan bara skapas här och i vår egen verksamhet. Stoppa maktmissbruket i Region Gävleborg, städa trappan uppifrån.
Sjukvårdspartiet Gävleborgs förslag angående budget och verksamhet för år 2019 och framåt innebär stora förändringar i organisation och budgetering. Vi föreslår att divisionsstrukturen avvecklas och att (LOV) lednings- och verksamhetsstöd inordnas i ordinarie organisation med egen budgetering. Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att en mindre komplicerad organisation utan interna köp-/säljinslag kan bedrivas mer kostnadseffektivt och tryggt. De förändringar Sjukvårdspartiet Gävleborgs förslag innebär kräver de administrativa kompetenser som ett oppositionsparti inte förfogar över. Därmed lägger vi inte konkreta förslag för dessa år. Däremot anser vi att anslagen till hälso- och sjukvården måste räknas upp med minst 4,5 % årligen under dessa år.
”Köpt vård” är regionens kostnad för sjukvård utförd av vårdgivare i annat län/region, t.ex. Uppsala. Idag fördelas denna kostnad på respektive ”hemklinik” i Gävleborg. Denna kostnad var 2016 1,600 mnkr och ökar för varje år. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att kostnaden avlastas klinikerna med 50 % och att resterande 50 % belastar regionstyrelsen som därmed får ett större ansvar för den vård som ingår i den köpta vården. Budgetutrymme fördelas enligt planerade kostnader.
Majoritetens förslag är i avgörande delar orealistisk och förutsätter en reduktion av nettokostnadsutvecklingen från 5,3 % 2016 och en minst sagt skakig prognos för 2017 till föreslagna 3,1 % 2018. Förslaget innebär en dramatisk reduktion i sjukvårdsutbudet i Gävleborg trots ökande behov hos befolkningen. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår istället att realistiska mål sätts upp för kostnadsökningar inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde och att nämnden erhåller ett utökat anslag med 230 Mnkr 2017 i förhållande till majoritetens förslag.
I regionens pensionsfond finns idag ca 4.000 Mnkr. Fondens uppgift är att medverka till utjämning av pensionskostnader och Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att ett belopp motsvarande den tilltänkta tillväxten i fonden på 180 Mnkr flyttas till kontot för pensionskostnader 2017, motsvarande belopp kan därmed frigöras för hälso- och sjukvård i regionen.
Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår även att regionens innehav av vindkraft avyttras mot rimlig ersättning på 85 Mnkr samt att investering genomförs med motsvarande belopp i nybyggnation för kvinno- och förlossningsvården vid Hudiksvalls sjukhus samt med 100 Mnkr som bryts ut ur anslag till framtidsbygget 2018 enligt beslut om Byggprogram Hudiksvall, byggnad H1C. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår också att verksamhet som idag bedrivs inom LOV (Lednings- och verksamhetsstöd) helt budgetfinansieras från 2019. Konsekvenserna av en sådan förändring är svår att beräkna men vi förutsätter att ytterligare 50-100 Mnkr därigenom kan tillföras hälso- och sjukvården efter genomförande.
Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att den nuvarande divisionsorganisationen upphör från den 31/12 2017. Därefter organiseras sjukhusvården med egen ansvarig ledning i Gävle och i Hudiksvall. Sjukhuset i Bollnäs ska utvecklas i nuvarande driftsform. Regionens hälsocentraler organiseras i resultatenheter var och en för sig eller i frivilliga sammanslutningar med flera enheter. Regionens högsta tjänstemannaledning struktureras om utifrån verksamhetens nya organisation. Antalet direktörer reduceras från 12 stycken till 7 stycken 2018. Kvarstående regionledning genomgår särskild utbildning i regionens värdegrund som står för professionalism, ansvar, respekt, ödmjukhet, öppenhet och ärlighet. LOV (Lednings- och verksamhetsstöd) omfattar ca 600 anställda i regionen och omsätter omkring 1 miljard årligen. Organisationen finansieras i huvudsak genom intern försäljning av olika tjänster. I flera delar är det tveksamt om behov finns av de aktuella tjänsterna eller om aktiviteten kunnat utföras bättre i ett mer konkurransutsatt förhållande. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår också att verksamhet under regionstyrelsen (läs) Regiondirektören reduceras med 50 Mnkr 2018.
Ledarskapet i Region Gävleborg har präglats av auktoritär envägskommunikation där det högsta ledarskapet framställs som evigt medan underställda alltid är utbytbara. När dialog uteblir och möjligheten att påverka är obefintlig inträder stagnation i den positiva utvecklingens ställe. Resultatet blir personalflykt med påföljande kompetensbrist och en allt större andel inhyrd personal. Inom sjukvården medför främst hyrläkare till en fragmentisering av vårdinsatsen där var och en hanterar sin del med recept eller remisser. 15- minuters regeln och enfrågevården måste ersättas med ”hela människan- principen” och med samverkan i vårdarbetet. Ett sådant synsätt kräver fast anställd personal och en organisation som främjar helheten vid sjukhusen inom disciplinen eller hälsocentralerna.
Vårdpersonal flyr regionen och en viktig orsak är lönepolitiken. Dagens låga löner i vården måste justeras upp till en mer rimlig nivå. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår därför att sjuk- och undersköterskorna i schemalagd dygnetruntverksamhet får ett lönepåslag med 10 000 kronor i månaden med en intjänandeperiod som är retroaktiv, 5 år det vill säga nyrekryterad erhåller 2000 kr utöver avtal och den som redan arbetat 5 år får 10 000 kronor/ månad direkt från 1/1 2018. I beloppet inkluderas majoritetens extra lönepåslag.
Som ett resultat av Sjukvårdspartiet Gävleborgs ambition om högre lön för dygnetruntarbetande kommer behovet av hyrpersonal att reduceras kraftigt. Vår uppfattning är att denna kostnad reduceras med 100 Mnkr 2018 som följd av vår bättre personalpolitik.
Idag är ca 70 vårdplatser vid regionens sjukhus stängda, personalbrist anges som orsak. Ytterligare 40 vårdplatser stängs under sommaren. Konsekvensen blir platsbrist och lidande för patienter samtidigt som operationer och annat vårdarbete hindras på grund av brist på vårdplatser. Sjukvårdspartiet Gävleborg kräver att stängda vårdplatser öppnas och att så kallade mellanvårdsplatser för medicinskt färdigbehandlade inrättas i samarbete med länets kommuner.
Akutsjukvården i Gävleborg är i stort behov av nya akutmottagningar både på Gävle sjukhus och på Hudiksvalls sjukhus. Mottagningarna idag är små och omoderna och passar inte dagens patientflöde. Nybyggnation av Gävles akutmottagning finns med i regionens stora byggprojekt och majoritetens högst tillfälliga lösning just nu är baracker och omstrukturering av befintliga lokaler. Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att det är viktigt att en långsiktigt hållbar lösning av akutmottagningens lokaler i Gävle snarast arbetas fram. Akutmottagningen på Hudiksvalls sjukhus är också i stort behov av renovering och utbyggnad.
Då länet är stort innebär det ofta långa restider vid sjukdom och Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att det måste finnas en akutmottagning med medicinsk- och kirurgisk specialistkunskap även på Bollnäs sjukhus så att patientsäkerheten blir tryggad. Det är även önskvärt att det finns primärvårdsjour med allmänspecialistkompetens i anslutning till akutsjukhusen i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs.
Förlossnings- barn och kvinnosjukvård skall fortsatt bedrivas i Gävle och i Hudiksvall. Under perioden får enligt Sjukvårdspartiet Gävleborgs förslag nya moderna lokaler där vården kan utvecklas mer positivt än under nuvarande styre. Förlossningsvård och utvecklad samt utökad akutverksamhet bör under perioden utredas för sjukhuset i Bollnäs. Ambulanssjukvården i länet står inför svårigheter när det gäller bemanning då ett flertal ambulanssjukvårdare sagt upp sig och regionen tappar kompetens och erfarenhet. Denna viktiga verksamhet måste prioriteras för att säkerställa patientsäkerheten i länet. Operationsköer ökar och antalet operationer minskar i Region Gävleborg.
Gävleborg har en åldrande befolkning och andelen äldre kommer att öka framöver. Människor håller sig friska längre idag samtidigt som de blir allt äldre men när de väl blir sjuka kommer ofta flera svåra sjukdomar samtidigt och sjukdomsbilden blir svårare än tidigare. Detta innebär att länets äldre kommer att ha ett större vårdbehov i framtiden än vad de haft tidigare. För att kunna ta hand om det ökade antalet äldre multisjuka krävs det att regionen får in fler geriatriker och specialistsjuksköterskor och det krävs även ett utökat samarbete mellan regionen och länets kommuner.
Önskvärt är också att det skapas snabbare och enklare vägar in i vården för våra multisjuka äldre samt någon form av vårdcoacher som är insatta i varje persons sjukdomsbild och kan hjälpa till med guidning och rådgivning i sjukvårdsfrågor. Geriatriska snabbspår är ett alternativ som prövats och används på flera andra håll i Sverige. Det innebär snabbare väg in i sjukvården för de äldre där de får adekvat hjälp av personal med geriatrisk kompetens, sådan kompetens saknas till stor del i Gävleborg.
Vård i livets slutskede kan vara påkallat oavsett ålder. Särskild omtanke bör ägnas de som drabbas av ohälsa utan bot och med behov av akut vård under den sista tiden av sina liv. Region Gävleborg är den sjukvårdshuvudman som fördelar minst resurser av alla till detta behov. Sjukvårdspartiet Gävleborg kräver att ett centrum för vård i livets slutskede inrättas 2018.
På flertalet av länets skolor saknas det sjuksköterskor och kuratorer tillgängliga dagligen. Detta innebär att barn och unga samt personalen på skolorna saknar en viktig resurs. Samarbetet mellan kommunerna och Region Gävleborg har visat sig vara bristfällig många gånger. Detta drabbar framförallt barn och unga med Autismspektrumstörning eller andra diagnoser såsom ADHD som inte får den hjälp och det stöd som behövs under skoltiden. Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att Region Gävleborg ska öppna upp för ett ökat samarbete med länets kommuner och avsätta mer resurser för detta. Region Gävleborg bör gå före och initiera en bättre och mer fungerande skolhälsovård. Det kommer att innebära att vi tidigare lyckas fånga upp barn och unga som mår dåligt psykiskt, har en diagnos eller bara är i behov av stöd från en vuxen.
Primärvården i länet har redan idag problem med att klara budgetmål, personalbemanning samt sina ökade uppdrag. På flera av länets hälsocentraler råder det stor brist på fast anställda läkare och hyrläkarkostnaderna ökar kontinuerligt. Samtidigt som dessa problem eskalerar har Region Gävleborgs nuvarande majoritet dragit ner på anslagen. Våra hälsocentraler är ofta den första kontakten patienten har med vården och med väl fungerande verksamheter i primärvården kan stora kostnader sparas längre upp i sjukvårdskedjan. Det är viktigt att primärvården får de resurser och förutsättningar som krävs för att kunna växa och förbättras. Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att hälsovalets anslag ska ökas med 80 Mnkr och dessutom bör alla hälsocentraler bli egna resultatenheter med eget ansvar för sin budget, sin personal och sina patienter. Vi är övertygade om att eget ansvar skapar en starkare sammanhållning i personalgruppen, bättre kontroll på ekonomin, bättre förutsättningar att rekrytera personal som väljer att stanna kvar och framförallt en bättre och tryggare vård för länets patienter.
Region Gävleborg har stora brister inom framförallt vuxenpsykiatrin där det är svårt att komma in i systemet, få läkartid samt hjälp och vård. Många patienter upplever att det fungerar relativt bra så länge de befinner sig hos barn- och ungdomspsykiatrin men överlämningen därifrån till vuxenpsykiatrin leder många gånger till att de faller mellan stolarna. Antalet barn och unga som mår dåligt psykiskt ökar dramatiskt i vårt län och här kommer behovet av tillgänglighet och snabb och trygg vård vara en utmaning framöver. Personalbrist är ett stående problem som påverkar tillgängligheten och tryggheten för patienten och förskrivningarna på mediciner ligger högt. Sjukvårdspartiet Gävleborg lägger 40 Mnkr extra till psykiatrin för att ge bättre förutsättningar att möta de ökande behoven.
Hjälpmedelsverksamheten i Region Gävleborg bör ses över snarast då det visat sig att självkostnadspriset för vissa hjälpmedel ligger långt över riksgenomsnittet i landet. Det är självklart att länets patienter ska ha samma villkor som patienter i övriga landet och det är inte rimligt att människor i behov av hjälpmedel inte ska ha möjlighet att tillgodogöra dessa på grund av att de bor i Gävleborg.
Det finns även ett stort behov bland länets patienter att det införs någon form av jourverksamhet runt reparationer och rådgivning av hjälpmedel såsom rullstolar. Idag är öppettiderna begränsade vilket innebär att en rullstolsbunden person vars rullstol går sönder på fredag eftermiddag blir fast i hemmet hela helgen innan hjälp kan fås med att laga rullstolen tidigast på måndag. Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att Region Gävleborg så snart det är möjligt inför jourverksamhet rörande reparationer av hjälpmedel på kvällar och helger.
Önskemål om Daisy-spelare för länets synskadade har funnits i många år men trots det har inget beslut fattats om att införa dessa som hjälpmedel i regionen. I övriga Sverige har de synskadade tillgång till Daisy-spelare och vi anser att det är ojämlik vård att inte Gävleborgs synskadade har samma rättighet till att läsa tidningar och böcker. Sjukvårdspartiet Gävleborg kräver att Daisy-spelare ska ingå i hjälpmedelsutbudet i regionen.
CGM- mätare är ett annat hjälpmedel som många diabetespatienter i länet har stort behov av men som idag inte går att få från Region Gävleborg. Dessa mätare innebär en ökad trygghet för patienterna och dess anhöriga och vi anser att CGM- mätare ska ingå i hjälpmedelsutbudet.
Regional utveckling skapas i samverkan mellan företag/företagare, högre lärosäten och regionala offentliga strukturer där Region Gävleborg är en aktör. Tillväxt och utveckling har under lång tid varit svagt i vårt län. Nödvändiga investeringar har inte kommit till stånd och den politiska viljan till förbättringar saknas i länets kommuner samt i regionen.
I det nationella perspektivet behöver vårt län bättre inre kommunikationer. E4 norr om Gävle till Söderhamn måste bli fyrfilsväg och E16 mot Falun måste förbättras. Länet behöver dubbelspår genom hela länet upp till Sundsvall och möjlighet till bra tågförbindelser i Hälsinglands inland måste kunna garanteras. Hela länet måste få tillgång till bredband och telefoni till rimliga kostnader och av det regionala väganslaget måste bland annat riksväg 83 få bättre standard och ökad säkerhet på sträckan Bollnäs- Ljusdal. Hälso- och sjukvårdens betydelse för regionens utveckling måste beaktas och Sjukvårdspartiet Gävleborgs arbete för 3 väl fungerande akutsjukhus i Gävleborg är en viktig del i ett aktivt regionalt utvecklingsarbete.
Region Gävleborg har att på uppdrag från regering och riksdag fördela statens regionala kulturmedel. Regionen ansvarar också för länsmuseum, folkteaterns verksamhet och samordning av olika kulturaktiviteter i Gävleborgs län. Sjukvårdspartiet Gävleborg arbetar för att verksamhet inom kultursektorn upprätthålls på en god nivå både med avseende på kvalitet och på hushållning med ekonomiska resurser. Det s.k. enprocentsmålet vid byggnadsinvesteringar inom regionen bör vara flexibelt utifrån behov och nytta i den aktuella investeringssituationen. Kultur i vården bör få en starkare ställning i regionens kulturengagemang, t.ex. genom samordningsfunktion i den centrala organisationen.
Region Gävleborg bedriver verksamhet vid tre folkhögskolor i länet, de finns i Bollnäs, Forsa och Västerberg, med filialer i Gävle och i Söderhamn. Folkhögskolorna har viktiga funktioner inom respektive verksamhetsområde och bör få goda möjligheter att utvecklas. Regionen har också en viktig uppgift i att ansvara för praktik vid utbildningar för främst läkare och sjuksköterskor. Samverkan med högskolan i Gävle bör förstärkas. Det egna forsknings- och utvecklingsarbetet måste också få ett större utrymme i det inre utvecklingsarbetet. Folkhögskolor med annan huvudman skall erhålla fortsatt stöd.
Den nationella tandvårdsförsäkringen har förstärkts under de senaste åren. Ändå återstår mycket innan tandvården kan anses lika tillgänglig för alla medborgare. Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att tandvård skall jämställas med annan hälso- och sjukvård avseende ekonomi och medicinskt innehåll. Under Region Gävleborg arbetar Folktandvården i ett landstingsägt bolag samt ett antal privata vårdgivare för att erbjuda tandvård till länets medborgare. Folktandvården i Gävleborg AB är marknadsledande och nuvarande förhållanden skapar goda möjligheter att i framtiden erbjuda bättre ekonomiska villkor för god tandhälsa i Gävleborgs län.
Städningen är ett återkommande problem i Region Gävleborgs lokaler och det kommer regelbundet rapporter om smuts i sjukhusens lokaler. Detta är ett stort hot mot patientsäkerheten då virus och bakterier kan frodas och ge vårdrelaterade infektioner. Kvalitet måste alltid vara prioriterat och kommer i längden att sänka kostnaderna för regionen, öka patientsäkerheten samt förbättra arbetsmiljön för personalen. Sjukvårdspartiet Gävleborg arbetar även för att städning i sjukhuslokaler skall ingå som en integrerad del i vårdarbetet. Det kan också vara rimligt att se över om viten vid otillräcklig städning kan höjas för att på så sätt ge städföretag med uppdrag ökat incitament till förbättring. Möjligheten att helt eller delvis bedriva all städning i egen regi bör beaktas.
Kollektivtrafiken i länet organiseras genom en förvaltning i Region Gävleborg, X-trafik. Trafiken finansieras av resenärerna samt genom landstingsskatten till ca 50 %. Bra kollektivtrafik regionalt och lokalt är en nödvändig förutsättning för att leva, bo och arbeta i vårt län och regionens uppgift är att se till att givna ekonomiska medel, skatter och avgifter används på ett kostnadseffektivt och attraktivt sätt i resandeperspektivet. En allmän målsättning bör vara att öka nyttjandegraden så att fler resemöjligheter nyttjas. Därmed kan kostnader fördelas på fler resande och högt ställda mål på ökat kollektivresande blir förverkligade. Kollektivtrafik på sträckan Gävle- Falun är underutvecklad och förbättring krävs, särskilt med buss. Samarbete med Dalarnas trafik bör upprättas för detta och Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att 3 Mnkr avsätts i budget för detta ändamål. Tryckta tidtabeller skall erbjudas vid behov.
Ett aktivt arbete för en bättre folkhälsa är en central politisk fråga för Sjukvårdspartiet Gävleborg. Vi har en stark tro på att ett allmänt gott hälsotillstånd ger ökade möjligheter för tillfrisknande vid olika tillstånd av ohälsa. En bättre folkhälsa, med fler friska år i befolkningen, är en önskan som hela den politiska sfären kan dela. I den rådande ansvarsfördelningen är det främst riksdag och kommuner som äger folkhälsofrågorna. Regionen måste dock dra sitt strå till stacken och Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att folkhälsorelaterad information och rådgivning skall ingå i den vardagliga vårdkontakten på alla nivåer. Vi anser också att allmän så kallad screening skall utvecklas på fler områden, vara avgiftsfri och erbjudas alla medborgare på lika villkor. Den fria tandvården för barn bör också erbjudas högre upp i åldrarna.
Ohälsa med koppling till smitta av virus och skadliga bakterier är ett växande problem i samhället. Särskilt oroväckande är ökande förekomst av antibiotikaresistenta bakterier, globala svåra influensautbrott, samt ökad spridning av smittosamma infektionssjukdomar. Här bör Region Gävleborg och dess verksamhet stärka smittskyddet i den egna verksamheten inom sjukvården men också understödja bättre hygieniska förhållanden i skola, förskola, äldrevård och offentliga miljöer i allmänhet. Rena offentliga toaletter och bättre städning är en god investering i folkhälsa.
Region Gävleborg bedriver en omfattande verksamhet i vårt län. Därmed blir också miljöpåverkan betydande. Störst negativ påverkan utgörs av resor och transporter i Regionens egen verksamhet och den påverkan som sker genom befolkningens kontakter med hälso- och sjukvårdens utbudspunkter. Sjukvården skall enligt Sjukvårdspartiet Gävleborgs mening vara nära och det måste finnas ett tydligt miljöperspektiv när frågor kommer till beslut i Region Gävleborg. En uppgradering av sjukhuset i Bollnäs till akutsjukhus med kirurgi skulle avsevärt förbättra möjligheterna till att reducera behovet av transporter och resor i sjukvården. I övrigt arbetar Sjukvårdspartiet Gävleborg för större följsamhet i Regionens måluppfyllelse till redan fastställda egna miljöprogram. Upphandling av varor och tjänster är en betydande del av Regionens verksamhet. Sjukvårdspartiet Gävleborg arbetar för att miljöperspektiv och stöd till nära produktion skall beaktas mer än idag vid olika upphandlingar. Olika nationella lagstiftningar samt EU-lagstiftningen är idag hinder för en sådan utveckling.
Med anledning av vad som ovan anförts föreslår Sjukvårdspartiet Gävleborg regionfullmäktige besluta:
1. Att hälso- och sjukvården i regionen erhåller en utökad budgetram med 200 Mnkr 2018.
2. Att 100 Mnkr avseende verksamhetsutveckling avsätts för särskild lönesatsning för vårdanställda i schemalagd dygnetruntverksamhet enligt vårt förslag.
3. Att divisionsorganisationen och organisationen för verksamhetsstöd LOV avvecklas 2018.
4. Att kostnaderna i ledningsorganisation och konsulter reduceras med 50 Mnkr 2018.
5. Att 200 Mnkr överförs från pensionsfonden till konto för pensionsåtagande intjänade före 1998.
6. Att budgetreserven reduceras med 50 Mnkr.
7. Att 185 Mnkr avsätts för nybyggnation, kvinno- förlossnings- och barnsjukvård enligt byggprogrammets beslut H1C. Beloppet bryts ut ur konto för framtidsbygget.
8. Att regionens Stockholmskontor stängs.
9. Att regionens engagemang i vindkraft avvecklas genom försäljning.
10. Att 3 Mnkr avsätts 2018 för utökad kollektivtrafik mot Dalarna.
Sjukvårdspartiet Gävleborg
Stig Zettlin
REGION GÄVLEBORG
Sjukvårdspartiet Gävleborg
2016-05-24
Hälso- och sjukvården dras med ständiga underskott och med majoritetens politik som innebär extremt höga hyrläkarkostnader, personalbrist, verksamheter som går på knäna och allt högre kostnader för köpt vård ser vi ingen förbättring vare sig på kort eller på lång sikt. Sjukvårdspartiet Gävleborg arbetar hårt för ett förändrat ledarskap som innebär att personalen ska trivas på sitt arbete och välja att stanna kvar som anställda i Region Gävleborg. Vi har valt att lägga extra anslag på flera områden inom sjukvården för att försöka få bukt på regionens problem och vi lägger bland annat 60 Mnkr extra på en långsiktig lönesatsning på sjuksköterskor och undersköterskor.
Hälso- och sjukvårdsnämnden får en utökad budget på 190 Mnkr för att klara av sitt uppdrag och vi utökar Hälsovalets ram med 80 Mnkr för att länets hälsocentraler ska ha större möjligheter att klara av sina utökade uppdrag och sina allt större problem med att rekrytera fast anställd personal. I och med majoritetens beslut rörande ambulanssjukvårdens verksamhet har kostnaderna och rekryteringsbehovet ökat och därför ger vi akutsjukvården ytterligare anslag på 20 Mnkr. Vi ser även ett behov av att förbättra cancervården i länet och utökar ramen med 20 Mnkr. För att Region Gävleborg ska kunna erbjuda länets allt fler äldre rätt vård krävs att äldresjukvårdens ram utökas med 40 Mnkr. Vi ser även ett stort behov av att lägga extra anslag till psykiatrin, skolhälsovården och kvinno- och förlossningsvården på 80 Mnkr. För att få en mer jämställd hjälpmedelsverksamhet i länet som liknar övriga landet satsar vi 20 Mnkr på hjälpmedel som framförallt ska gå till lägre självkostnadspris, bättre möjligheter att få hjälp med reparationer samt på att utöka hjälpmedelsutbudet med Daisy- spelare och CGM- mätare.
Investeringarna i Region Gävleborg ligger enligt Byggprogrammet långt fram i tiden och kommer tidigast att påbörjas om några år, majoriteten har avsatt 155 Mnkr för projektering och ska alltså gå till konsulter och inte till byggnationer. I vår budget reducerar vi konsultkostnaderna med 100 Mnkr som ska gå till omedelbar nybyggnation i kvinno- och förlossningsvården i Hudiksvall. Regionens vindkraftverk ska säljas och intäkterna ska gå till ovanstående nybyggnation. För att finansiera våra satsningar ska även regionstyrelsens konto reduceras med 50 Mnkr och budgetreserven med 120 Mnkr. I vår budget ska även 150 Mnkr (den tilltänkta tillväxten i fonden) överföras från pensionsfonden till kontot för pensionsutbetalningar.
Avslöjanden duggar tätt om Region Gävleborgs massresande till Kalifornien, kostsamma chefsdagar, dåligt underbyggda besparingskrav på viktiga verksamheter inom sjukvården samt tveksamma upphandlingar. Flera verksamheter inom sjukvården haltar då personalbristen är stor, kostnaderna för hyrpersonal och köpt vård är hög och osäkerheten stor inför framtiden. Personalen känner sig ofta överkörda med ständiga hot om besparingar och åtstramningar, risk för utebliven semester och extrem arbetsbelastning.
Nuvarande majoritet i Region Gävleborg (S, V, C och MP) har släppt sitt ansvar för verksamheten och skyller allt på regionens tjänstemän. När felaktiga beslut fattas av ovanstående politiker blir det i slutänden någon tjänsteman som får bära hundhuvudet och sluta. Region Gävleborg har redan idag förlorat kompetenta och inkännande chefer med önskan om att sätta både patienternas och personalens bästa främst.
Vårdköerna växer, befolkningens förtroende minskar och notan för inhyrd personal är skyhög. Vår före detta hälso- och sjukvårdsdirektör sågade sin egen verksamhet och meddelade media att verksamheten är sönderstyckad i delar och att samlade vårdinsatser och helheten tappats bort i regionens hälso- och sjukvård. Insikten att den nuvarande organisationen förstör verksamheten finns men vem vågar utmana den politiska majoritet som enträget fortsätter spendera skattebetalarnas pengar på dyra chefsdagar, onödiga resor och dåligt förankrade sparförslag som underminerar sjukvården.
Sjukvårdspartiet Gävleborg vågar, vi kräver att regiondirektören ställs åt sidan, att varje sjukhus i länet byggs upp med egen ledning och att regionens primärvård befrias från divisionsoket och får bilda egna resultatenheter. Positiv förändring kan bara skapas här och i vår egen verksamhet. Stoppa maktmissbruket i Region Gävleborg, städa trappan uppifrån.
Majoritetens förslag är i avgörande delar orealistisk och förutsätter en reduktion av nettokostnadsutvecklingen från 5,3 % 2015 och en minst sagt skakig prognos för 2016 till föreslagna 3,1 % 2017. Förslaget innebär således en dramatisk reduktion i sjukvårdsutbudet i Gävleborg trots ökande behov i befolkningen. Investeringsviljan är fortsatt svag och de konkreta behoven åsidosätts i konturlösa drömmar för framtiden. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår istället att realistiska mål sätts upp för kostnadsökningar inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde och att nämnden erhåller ett utökat anslag med 190 Mnkr 2017.
I regionens pensionsfond finns idag ca 3000 Mnkr. Fondens uppgift är att medverka till utjämning av pensionskostnader och Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att ett belopp motsvarande den tilltänkta tillväxten i fonden på 150 Mnkr flyttas till kontot för pensionskostnader 2017, motsvarande belopp kan därmed frigöras för hälso- och sjukvård i regionen. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att regionens innehav av vindkraft avyttras mot rimlig ersättning på 85 Mnkr samt att investering genomförs till motsvarande belopp i nybyggnation för kvinno- och förlossningsvården vid Hudiksvalls sjukhus, enligt beslut om Byggprogram Hudiksvall, byggnad nummer H1C.
Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår också att verksamheten inom LOV (Lednings- och verksamhetsstöd) helt budgetfinansieras från 2018. Konsekvenserna av en sådan förändring är svår att beräkna men vi förutsätter att ytterligare 50-100 Mnkr därigenom kan tillföras hälso- och sjukvården.
Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att den nuvarande divisionsorganisationen upphör från den 31/12 2016. Därefter organiseras sjukhusvården med egen ansvarig ledning i Gävle och i Hudiksvall. Sjukhuset i Bollnäs ska utvecklas under nuvarande driftsform. Regionens hälsocentraler organiseras i resultatenheter var och en för sig eller i frivilliga sammanslutningar med flera enheter. Regionens högsta tjänstemannaledning struktureras om utifrån verksamhetens nya organisation. Nuvarande regiondirektör ställs åt sidan inför pensionering. Kvarstående i regionledningen genomgår särskild utbildning i regionens värdegrund som står för Professionalism och ansvar - Respekt och ödmjukhet - Öppenhet och ärlighet.
LOV (Lednings- och verksamhetsstöd) omfattar även 600 anställda i regionen och omsätter omkring 1000 miljoner årligen. Organisationen finansieras i huvudsak genom intern försäljning av olika tjänster. I flera delar är det tveksamt om behov finns av de aktuella tjänsterna eller om aktiviteten kunnat utföras bättre i ett mer konkurrensutsatt förhållande.
Nuvarande ledarskap i Region Gävleborg präglas av auktoritär envägskommunikation. Det högsta ledarskapet framställs som evigt medan underställda alltid är utbytbara. När dialog uteblir och möjligheten att påverka är obefintlig inträder stagnation i den positiva utvecklingens ställe. Resultatet blir personalflykt med påföljande kompetensbrist och en allt större andel inhyrd personal och konsulter som nu uppfyller ledningens alla förhoppningar om lydiga underställda i Region Gävleborg. Att kostnaderna galopperar synes ur ledningens perspektiv vara av underordnad betydelse. Inom sjukvården medför främst hyrläkare till fragmentisering av vårdinsatsen där var och en hanterar sin del med recept eller remisser. 15-minutersregeln och enfrågevården måste ersättas med hela ”människan- principen” och samverkan i vårdarbetet. Ett sådant synsätt kräver fast anställda läkare och en organisation som främjar helheten vid sjukhusen inom disciplinen eller hälsocentralerna.
2015 genomförde majoriteten en särskild trohetssatsning, utöver sedvanliga sommarpåslag till främst sjuksköterskegruppen, 40 nya miljoner utlovades och anslogs till denna satsning som hittills ej utvärderats. Om en upprepning kommer är inte bekräftat. Sjukvårdspartiet Gävleborg föreslår att regionen genomför en mer långsiktig, mer genomtänkt och bredare satsning på regionens sjuk- och undersköterskor i dygnetruntverksamhet inom hälso- och sjukvården. Vi vill införa en kontinuitetspeng utöver grundlönen på 1500 kr i månaden till alla sjuksköterskor och undersköterskor i dygnetruntverksamhet under samma kriterier som tidigare. Detta för att uppmuntra till utveckling på den egna arbetsplatsen och för att minska personalomsättningen inom dygnetruntverksamhet. Vi anser också att regionen ska satsa på Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor (AST- utbildning) som innebär en trygghet både för sköterskorna som vill specialistutbilda sig samt för regionen som har lättare att få personalen att stanna kvar i vår verksamhet.
Akutsjukvården i Gävleborg är i stort behov av nya akutmottagningar både på Gävle sjukhus och på Hudiksvalls sjukhus. Mottagningarna idag är små och omoderna och passar inte dagens patientflöde. Nybyggnation av Gävles akutmottagning finns med i regionens stora byggprojekt och majoritetens högst tillfälliga lösning just nu är baracker och omstrukturering av befintliga lokaler. SVG anser att det är viktigt att en långsiktigt hållbar lösning av akutmottagningens lokaler i Gävle snarast arbetas fram. Akutmottagningen på Hudiksvalls sjukhus är också i stort behov av renovering och utbyggnad.
Då länet är stort innebär det ofta långa restider vid sjukdom och SVG anser att det måste finnas akutmottagning med medicinsk- och kirurgisk specialistkunskap även på Bollnäs sjukhus så att patientsäkerheten blir tryggad. Det är även önskvärt att det finns primärvårdsjour med allmänspecialistkompetens i anslutning till akutsjukhusen i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs. Ambulanssjukvården i länet står inför svårigheter när det gäller bemanning då ett flertal ambulanssjukvårdare sagt upp sig och regionen tappar kompetens och erfarenhet. Denna viktiga verksamhet måste prioriteras för att säkerställa patientsäkerheten i länet.
Gävleborg har en åldrande befolkning och andelen äldre kommer att öka framöver. Människor håller sig friska längre idag samtidigt som de blir allt äldre men när de väl blir sjuka kommer ofta flera svåra sjukdomar samtidigt och sjukdomsbilden blir svårare än tidigare. Detta innebär att länets äldre kommer att ha ett större vårdbehov i framtiden än vad de haft tidigare. För att kunna ta hand om det ökade antalet äldre multisjuka krävs det att regionen får in fler geriatriker och specialistsjuksköterskor och det krävs även ett utökat samarbete mellan regionen och länets kommuner. Önskvärt är också att det skapas snabbare och enklare vägar in i vården för våra multisjuka äldre samt någon form av vårdcoacher som är insatta i varje persons sjukdomsbild och kan hjälpa till med guidning och rådgivning i sjukvårdsfrågor. Geriatriska snabbspår är ett alternativ som prövats och används på flera andra håll i Sverige. Det innebär snabbare väg in för de äldre på akutmottagningarna där de får adekvat hjälp av personal med geriatrisk kompetens.
På flertalet av länets skolor saknas det sjuksköterskor och kuratorer som finns tillgängliga dagligen vilket innebär att barn och unga samt personalen på skolorna saknar viktiga resurser. Samarbetet mellan kommunerna och Region Gävleborg har visat sig vara bristfällig många gånger. Detta drabbar framförallt barn och unga med Autismspektrumstörning eller andra diagnoser såsom ADHD som inte får den hjälp och det stöd som behövs under skoltiden. SVG anser att Region Gävleborg ska öppna upp för ett ökat samarbete med länets kommuner och avsätta mer resurser för detta. Region Gävleborg bör gå före och initiera en bättre och mer fungerande skolhälsovård då det kommer att innebära minskade kostnader i framtiden om vi lyckas fånga upp barn och unga som mår dåligt psykiskt, har en diagnos eller bara är i behov av stöd från en vuxen tidigt.
Primärvården i länet har redan idag problem med att klara budgetmål, personalbemanning samt sina ökade uppdrag. På flera av länets hälsocentraler råder det stor brist på fast anställda läkare och hyrläkarkostnaderna ökar kontinuerligt. Samtidigt som dessa problem eskalerar drar Region Gävleborgs nuvarande majoritet ner på anslagen och lägger på ytterligare uppdrag vilket rimmar illa. Våra hälsocentraler är ofta den första kontakten patienten har med vården och med väl fungerande verksamheter i primärvården kan stora kostnader sparas längre upp i sjukvården. Det är oerhört viktigt att primärvården får de resurser och förutsättningar som krävs för att kunna växa och förbättras. SVG anser att hälsovalets anslag ska ökas med 80 Mnkr och dessutom bör alla hälsocentraler bli egna resultatenheter med eget ansvar för sin budget, sin personal och sina patienter. Vi är övertygade om att eget ansvar skapar en starkare sammanhållning i personalgruppen, bättre kontroll på ekonomin, bättre förutsättningar att rekrytera personal som väljer att stanna kvar och framförallt en bättre och tryggare vård för länets patienter.
Region Gävleborg har stora brister inom framförallt vuxenpsykiatrin där det är svårt att komma in i systemet, få läkartid samt hjälp och vård. Många patienter upplever att det fungerar relativt bra så länge de befinner sig hos barn- och ungdomspsykiatrin men överlämningen därifrån till vuxenpsykiatrin leder många gånger till att de faller mellan stolarna. Antalet barn och unga som mår dåligt psykiskt ökar dramatiskt i vårt län och här kommer behovet av tillgänglighet och snabb och trygg vård vara en utmaning framöver. Personalbrist är ett stående problem som påverkar tillgängligheten och tryggheten för patienten och förskrivningarna på mediciner ligger högt. SVG lägger 40 Mnkr extra till psykiatrin för att ge bättre förutsättningar att möta de ökande behoven.
Hjälpmedelsverksamheten i Region Gävleborg bör ses över snarast då det visat sig att självkostnadspriset för vissa hjälpmedel ligger långt över riksgenomsnittet i landet. Det är självklart att länets patienter ska ha samma villkor som patienter i övriga landet och det är inte rimligt att människor i behov av hjälpmedel inte ska ha möjlighet att köpa dessa på grund av att de bor i Gävleborg.
Det finns även ett stort behov bland länets patienter att det införs någon form av jourverksamhet runt reparationer och rådgivning av hjälpmedel såsom rullstolar. Idag är öppettiderna begränsade vilket innebär att en rullstolsbunden person vars rullstol går sönder på fredag eftermiddag blir fast i hemmet hela helgen innan hjälp kan fås med att laga rullstolen tidigast på måndag. SVG anser att Region Gävleborg så snart det är möjligt inför jourverksamhet rörande reparationer av hjälpmedel på kvällar och helger.
Önskemål om Daisy-spelare för länets synskadade har funnits i många år men trots det har inget beslut fattats om att införa dessa som hjälpmedel i regionen. I övriga Sverige har de synskadade tillgång till Daisy-spelare och vi anser att det är ojämlik vård att inte Gävleborgs synskadade har samma rättighet till att läsa tidningar och böcker. Sjukvårdspartiet Gävleborg arbetar för att Daisy-spelare ska ingå i hjälpmedelsutbudet i regionen.
CGM- mätare är ett annat hjälpmedel som många diabetespatienter i länet har stort behov av men som idag inte går att få från Region Gävleborg. Dessa mätare innebär en ökad trygghet för patienterna och dess anhöriga och vi anser att CGM- mätare ska ingå i hjälpmedelsutbudet.
Regional utveckling skapas i samverkan mellan företag/företagare, högre lärosäten och regionala offentliga strukturer där Region Gävleborg är en aktör. Tillväxt och utveckling har under lång tid varit svag i vårt län. Nödvändiga investeringar har inte kommit till stånd och den politiska viljan till förbättringar saknas i länets kommuner samt i regionen.
I det nationella perspektivet behöver vårt län bättre inre kommunikationer. E4 norr om Gävle till Söderhamn måste bli fyrfilsväg och E16 mot Falun måste förbättras. Länet behöver dubbelspår genom hela länet upp till Sundsvall och möjlighet till bra tågförbindelser i Hälsinglands inland måste kunna garanteras. Hela länet måste få tillgång till bredband och telefoni till rimliga kostnader och av det regionala väganslaget måste bland annat riksväg 83 få bättre standard för att medge högre hastigheter och säkerhet på sträckan Bollnäs- Ljusdal. Hälso- och sjukvårdens betydelse för regionens utveckling måste också beaktas.
Region Gävleborg har att på uppdrag från regering och riksdag fördela statens regionala kulturmedel. Regionen ansvarar också för länsmuseum, folkteaterns verksamhet och samordning av olika kulturaktiviteter i Gävleborgs län. Sjukvårdspartiet arbetar för att verksamhet inom kultursektorn upprätthålls på en god nivå avseende kvalitet och hushållning med ekonomiska resurser. Det s.k. enprocentsmålet vid byggnadsinvesteringar inom regionen bör vara flexibelt utifrån behov och nytta i den aktuella investeringssituationen. Kultur i vården bör få en starkare ställning i regionens kulturengagemang, t.ex. genom samordningsfunktion i den centrala organisationen.
Region Gävleborg bedriver verksamhet vid tre folkhögskolor i länet, de finns i Bollnäs, Forsa och Västerberg och har viktiga funktioner inom respektive verksamhetsområde och bör få rimliga möjligheter att utvecklas. Regionen har också en viktig uppgift i att ansvara för praktik vid utbildningar för främst läkare och sjuksköterskor. Samverkan med högskolan i Gävle bör förstärkas. Det egna forsknings- och utvecklingsarbetet måste också få ett större utrymme i det inre utvecklingsarbetet.
Städningen är ett återkommande problem i Region Gävleborgs lokaler och det kommer regelbundet rapporter om smuts i sjukhusens lokaler. Detta är ett stort hot mot patientsäkerheten då virus och bakterier kan frodas och ge vårdrelaterade infektioner. Städföretaget som är anlitat av regionen idag heter ISS och vann upphandlingen då de låg lägst rent kostnadsmässigt. ISS personal vittnar om tuffa arbetsvillkor med hög arbetsbelastning och otillräcklig information om hur sjukhusmiljöer ska städas. Företaget har nyligen sagt upp ett tiotal anställda men lovar att städningen ska bli bättre vilket rimmar illa.
Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att regionen i grunden måste se över hur upphandlingarna går till och det ska inte vara givet att det företag som lägger lägst anbud per automatik vinner. Kvalitet måste alltid vara prioriterat och kommer i längden att sänka kostnaderna för regionen, öka patientsäkerheten samt förbättra arbetsmiljön för personalen. Det kan också vara rimligt att se över om vitena vid otillräcklig städning kan höjas för att på så sätt ge städföretagen ökat incitament till förbättring.
Kollektivtrafiken i länet organiseras genom en förvaltning i Region Gävleborg, X-trafik. Trafiken finansieras av resenärerna samt genom landstingsskatten till ca 50 %. Bra kollektivtrafik regionalt och lokalt är en nödvändig förutsättning för att leva, bo och arbeta i vårt län och regionens uppgift är att se till att givna ekonomiska medel, skatter och avgifter används på ett kostnadseffektivt och attraktivt sätt i resandeperspektivet. En allmän målsättning bör vara att öka nyttjandegraden så att fler resemöjligheter nyttjas. Därmed kan kostnader fördelas på fler resande och högt ställda mål på ökat kollektivresande blir förverkligade.
Ett aktivt arbete för en bättre folkhälsa är en central politisk fråga för Sjukvårdspartiet. Vi har en stark tro på att ett allmänt gott hälsotillstånd ger ökade möjligheter för tillfrisknande vid olika tillstånd av ohälsa. En bättre folkhälsa, med fler friska år i befolkningen, är en önskan som hela den politiska sfären kan dela. I den rådande ansvarsfördelningen är det främst riksdag och kommuner som äger folkhälsofrågorna. Regionen måste dock dra sitt strå till stacken och Sjukvårdspartiet anser att folkhälsorelaterad information och rådgivning skall ingå i den vardagliga vårdkontakten på alla nivåer. Vi anser också att allmän så kallad screening skall vara avgiftsfri och erbjudas alla medborgare på lika villkor. Den fria tandvården för barn bör också erbjudas högre upp i åldrarna. Ohälsa med koppling till smitta av virus och skadliga bakterier är ett växande problem i samhället. Särskilt oroväckande är ökande förekomst av antibiotikaresistenta bakterier, globala svåra influensautbrott, samt ökad spridning av smittosamma infektionssjukdomar. Här bör Region Gävleborg och dess verksamhet stärka smittskyddet i den egna verksamheten inom sjukvården men också understödja bättre hygienska förhållanden i skola, förskola, äldrevård och offentliga miljöer i allmänhet. Rena offentliga toaletter och bättre städning är en god investering i folkhälsa.
Region Gävleborg bedriver en omfattande verksamhet i vårt län. Därmed blir också miljöpåverkan betydande. Störst negativ påverkan utgörs av resor och transporter i Regionens egen verksamhet och den påverkan som sker genom befolkningens kontakter med hälso- och sjukvårdens utbudspunkter. Sjukvården skall enligt Sjukvårdspartiets mening vara nära och det måste finnas ett tydligt miljöperspektiv när frågor kommer till beslut i Region Gävleborg. En uppgradering av sjukhuset i Bollnäs till akutsjukhus med kirurgi skulle avsevärt förbättra möjligheterna till att reducera behovet av transporter och resor i sjukvården. I övrigt arbetar Sjukvårdspartiet för större följsamhet i Regionens måluppfyllelse till redan fastställda egna miljöprogram.
Upphandling av varor och tjänster är en betydande del av Regionens verksamhet. Sjukvårdspartiet arbetar för att miljöperspektiv och närproduktion skall beaktas mer än idag vid olika upphandlingar. Olika nationella lagstiftningar samt EU-lagstiftningen är idag hinder för en sådan utveckling.
Med anledning av vad som ovan anförts föreslår Sjukvårdspartiet Gävleborg regionfullmäktige besluta:
1. Att hälso- och sjukvårdens (HS) ram för Hälsovalet utökas med 80 Mnkr.
2. Att 60 Mnkr utöver budget reserveras för personalen, sjuksköterskor och undersköterskor
3. Att HS ram för psykiatrin utökas med 40 Mnkr
4. Att HS ram för äldresjukvården utökas med 40 Mnkr
5. Att HS ram för cancervård utökas med 20 Mnkr
6. Att HS ram för akutsjukvård utökas med 20 Mnkr
7. Att HS ram för kvinno- och förlossningsvård utökas med 20 Mnkr
8. Att medel anvisas till utökad skolhälsovård med 20 Mnkr
9. Att HS ram för hjälpmedel utökas med 20 Mnkr
10. Att 150 Mnkr överförs från pensionsfonden till kontot för pensionsutbetalningar intjänade före 1998
11. Att budgetreserven reduceras med 120 Mnkr
12. Att Regionsstyrelsens konto reduceras med 50 Mnkr
13. Att 185 Mnkr avsätts till nybyggnation i kvinno- och förlossningsvården i Hudiksvall under 2017 enligt byggprogrammet, hus H1C
14. Att regionens vindkraftverk säljs för investeringskostnaden på 85 Mnkr
15. Att konsultkostnader för byggprogram Gävle och Hudiksvall reduceras med 100 Mnkr
Sjukvårdspartiet Gävleborg
Stig Zettlin
Förslag till budget 2016-2018
Bättre sjukvård – nära Dig
Sjukvård vid akut sjukdom och patientens upplevelse av hur vården genomförs är av största vikt för trygghet och förtroende i förhållande mellan vårdgivare och medborgare i vårt län. Idag saknas enligt nationella jämförelser förtroende. Akutsjukvården i Gävleborg har allvarliga brister som måste åtgärdas. Vid akut sjukdom som kräver sjukhusvård bör tiden för ambulanstransport understiga timmen och helst ske inom 30 minuter, stora delar av Gävleborg saknar denna närhet. Full akutvård vid sjukhuset i Bollnäs skulle avsevärt förbättra situationen.
Väntetider vid länets akutmottagningar är tidvis och i enskilda fall orimligt långa. Läkarkompetensen är för låg och de förändringar som hittills genomförts är otillräckliga. Ett system med särskilda akutläkare bör införas i Region Gävleborg. Utökad akutverksamhet i Bollnäs, ny akutmottagning och samordning av sjukhus- och primärvårdsjournal i Gävle är nödvändiga åtgärder.
Vårdval till hälsocentraler i hela länet är väl etablerad. Mer än 30 % av länets hälsocentraler är nu i alternativ regi. I huvudsak klarar hälsocentralerna sitt uppdrag men kritik kan och bör riktas mot ledningen av den landstingsägda primärvårdsdivisionen, som misslyckats i uppdraget att utveckla den egna verksamheten och bedriva denna inom de ekonomiska ramar som getts. Bristen på allmänläkare i egen verksamhet och avsaknad av strategiskt ledarskap i personalpolitiken är betydande problem i Region Gävleborg. Mödrahälsovård och förlossningsvård bör finnas där födelsetalet skapar underlag för sådan verksamhet.
Sjukvård skall erbjudas när behov av sjukvårdsinsats uppstår. Vården skall utföras enligt riktlinjer som fastställs av nationell myndighet och enligt direktiv från EU. Regionen ansvarar för organisation och finansiering i Gävleborgs län. Läkare och andra yrken med legitimation ansvarar tillsammans och var och en för sig att vården sker på ett till alla delar professionellt sätt. I Region Gävleborg finns brister både när det gäller organisation och finansiering av hälso- och sjukvårdsverksamheten. Sjukhusen är genom divisionsmodellen splittrade, saknar helhetssyn och fokus på hela verksamhetens utveckling.
Vårdköer och orimliga väntetider är ett stort problem i Region Gävleborg. Särskilt drabbade är kroniskt sjuka och alla de som söker vård för åkommor som inte omfattas av olika nationella vårdgarantier. Olika former av rehabilitering saknar också tillräckliga resurser och är utsatta för begränsningar som utgör hinder för återvunna förmågor och livskvalitet för de drabbade. Sjukvårdspartiet föreslår ökade insatser inom dessa områden. I Gävleborg finns för få vårdplatser i förhållande till befolkningstalet, Sjukvårdspartiet föreslår fler vårdplatser vid sjukhusen och att bemanningstalen skall vara anpassade till vårdplatsantalet med möjlighet att upprätthålla en god omvårdnad och en god arbetsmiljö i sjukhusvården.
I Region Gävleborg finns ett bra utbud av hälsocentraler nära patienter och befolkningskoncentrationer. Genom det vårdvalssystem som införts har vårdgivarna överlag blivit mer aktiva och ”kundorienterade” i förhållande till patienter och vårdsökande. Kvarstående problem finns i den egna verksamheten, stor läkarbrist och behov av hyrläkare samt kraftiga underskott inom den egna primärvården i förhållande till fastställd budget. Ledningen för de egna hälsocentralerna är som den nuvarande majoriteten beslutat, otydlig med tydliga brister i strategin för att vara hälsovalets största aktör i Gävleborgs län. Nedläggningen av Stortorgets HC i centrala Gävle är ett bra exempel på ett misslyckat ledarskap i primärvårdsdivisionen.
Teknisk utveckling sker snabbt inom hälso- och sjukvård. Olika digitala system utvecklar och stödjer hälso- och sjukvården. De hinder och besvär som ännu är förenade med digitaliseringen kommer i en snar framtid kunna övervinnas. Digital patientjournal, telemedicinsk kommunikation och ny logistik ger vården stöd och mervärde. Sjukvårdspartiet arbetar för att vården skall ske nära patienten, den tekniska utvecklingen ger stöd till en sådan uppfattning.
Den nationella tandvårdsförsäkringen har förstärkts under de senaste åren. Ändå återstår mycket innan tandvården kan anses lika tillgänglig för alla medborgare. Sjukvårdspartiet Gävleborg anser att tandvård skall jämställas med annan hälso- och sjukvård avseende ekonomi och medicinskt innehåll. Under Region Gävleborg arbetar Folktandvården i ett landstingsägt bolag samt ett antal privata vårdgivare för att erbjuda tandvård till länets medborgare. Folktandvården i Gävleborg AB är marknadsledande och nuvarande förhållanden skapar goda möjligheter att i framtiden erbjuda bättre ekonomiska villkor för god tandhälsa i Gävleborgs län.
Sjukvårdspartiet föreslår att ett eller flera hospice (särskilda enheter för vård i livets slutskede) etableras i Gävleborgs län.
Ett aktivt arbete för en bättre folkhälsa är en central politisk fråga för Sjukvårdspartiet. Vi har en stark tro på att ett allmänt gott hälsotillstånd ger ökade möjligheter för tillfrisknande vid olika tillstånd av ohälsa. En bättre folkhälsa, med fler friska år i befolkningen, är en önskan som hela den politiska sfären kan dela. I den rådande ansvarsfördelningen är det främst riksdag och kommuner som äger folkhälsofrågorna. Regionen måste dock dra sitt strå till stacken och Sjukvårdspartiet anser att folkhälsorelaterad information och rådgivning skall ingå i den vardagliga vårdkontakten på alla nivåer. Vi anser också att allmän så kallad screening skall vara avgiftsfri och erbjudas alla medborgare på lika villkor. Den fria tandvården för barn bör också erbjudas högre upp i åldrarna.
Arbetsmarknadens strukturer i Gävleborg med få arbetstillfällen för högt utbildade utgör hinder för folkhälsans positiva utveckling. Ohälsa med koppling till smitta av virus och skadliga bakterier är ett växande problem i samhället. Särskilt oroväckande är ökande förekomst av antibiotikaresistenta bakterier, globala svåra influensautbrott, samt ökad spridning av smittosamma infektionssjukdomar. Här bör Region Gävleborg och dess verksamhet stärka smittskyddet i den egna verksamheten inom sjukvården men också understödja bättre hygieniska förhållanden i skola, förskola, äldrevård och offentliga miljöer i allmänhet. Rena offentliga toaletter och bättre städning är en god investering i folkhälsa.
Region Gävleborg har efter beslut i riksdagen ansvar för all regional och lokal kollektivtrafik samt sjukresor i Gävleborgs län. Trafiken organiseras genom en förvaltning i landstinget, X-trafik. Trafiken finansieras av resenärerna samt genom landstingsskatten till ca 50 %. Bra kollektivtrafik regionalt och lokalt är en nödvändig förutsättning för att leva och bo och arbeta i vårt län och Regionens uppgift är att givna ekonomiska medel, skatter och avgifter används på ett kostnadseffektivt och attraktivt sätt i resandeperspektivet. En allmän målsättning bör vara att öka nyttjandegraden så att fler resemöjligheter nyttjas. Därmed kan kostnader fördelas på fler resande och högt ställda mål på ökat kollektivresande bli förverkligade. Möjlighet till kollektivt resande efter individuellt avrop från resenärer bör förstärkas.
Teknisk utveckling med bättre logistiska lösningar ger möjlighet till stärkt utveckling för det kollektiva resandet under den kommande valperioden. Sjukvårdspartiet Gävleborg kommer att bidra till den utvecklingen med krav om ökad beläggningsgrad (flera passagerare på tomma stolar) i hela trafiksystemet. Förslag om s.k. ungdomskort i samarbete med länets kommuner bör behandlas positivt i Region Gävleborg
Region Gävleborg har att på uppdrag från regering och riksdag fördela statens regionala kulturmedel. Regionen ansvarar också för länsmuseum, folkteaterns verksamhet och samordning av olika kulturaktiviteter i Gävleborgs län. Sjukvårdspartiet arbetar för att verksamhet inom kultursektorn upprätthålls på en god nivå avseende kvalitet och hushållning med ekonomiska resurser. Det s.k. enprocentsmålet vid byggnadsinvesteringar inom Regionen bör vara flexibelt utifrån behov och nytta i den aktuella investeringssituationen. Kultur i vården bör få en starkare ställning i Regionens kulturengagemang, t.ex. genom samordningsfunktion i den centrala organisationen.
Region Gävleborg bedriver verksamhet vid tre folkhögskolor i länet. Bollnäs, Forsa och Västerbergs folkhögskolor har viktiga funktioner inom respektive verksamhetsområde och bör få rimliga möjligheter att utvecklas. Regionen har också en viktig uppgift i att ansvara för praktik vid utbildningar för främst läkare och sjuksköterskor. Samverkan med högskolan i Gävle bör förstärkas. Det egna forsknings- och utvecklingsarbetet måste också få ett större utrymme i det inre utvecklingsarbetet.
Från den 1/1 2015 är Region Gävleborg ett landsting med regionalt utvecklingsansvar. Därmed har kommunförbundet Region Gävleborg avskaffats och verksamheter där flyttats över till Region Gävleborgs (tidigare landstingets) organisation. Den möjlighet som nu öppnas är att ett regionalpolitiskt perspektiv kan läggas till behovsperspektivet i hälso- och sjukvård. Rent konkret betyder detta att Sjukvårdspartiets krav om att utveckla akutsjukvården vid tre akutsjukhus, Bollnäs, Gävle och Hudiksvall får en ökad tyngd i den politiska debatten i Gävleborg.
Vi anser också att E4 norr om Gävle måste byggas om till fyrfilsväg för ett bättre flöde med ökad trafiksäkerhet och mindre negativ miljöpåverkan. I övrigt ansluter vi oss till de regionala utvecklingsprogram som antagits av regionfullmäktige.
Region Gävleborg bedriver en omfattande verksamhet i vårt län. Därmed blir också miljöpåverkan betydande. Störst negativ påverkan utgörs av resor och transporter i Regionens egen verksamhet och den påverkan som sker genom befolkningens kontakter med hälso- och sjukvårdens utbudspunkter. Sjukvården skall enligt Sjukvårdspartiets mening vara nära och det måste finnas ett tydligt miljöperspektiv när frågor kommer till beslut i Region Gävleborg. En uppgradering av sjukhuset i Bollnäs till akutsjukhus med kirurgi skulle avsevärt förbättra möjligheterna till att reducera behovet av transporter och resor i sjukvården. I övrigt arbetar Sjukvårdspartiet för större följsamhet i Regionens måluppfyllelse till redan fastställda egna miljöprogram.
Upphandling av varor och tjänster är en betydande del av Regionens verksamhet. Sjukvårdspartiet arbetar för att miljöperspektiv och närproduktion skall beaktas mer än idag vid olika upphandlingar. Olika nationella lagstiftningar samt EU-lagstiftningen är idag hinder för en sådan utveckling.
Region Gävleborg är en extremt centralstyrd organisation. Verksamheten inom hälso- och sjukvård arbetar i en divisionsmodell utifrån militär förebild. Organisationen fungerar med ordergivning uppifrån och ned, order får inte ifrågasättas, invändningar eller ifrågasättande bestraffas. Sjukvårdspartiet anser att divisionsmodellen skall avskaffas och att ett nytt ledarskap skall bygga en verksamhet där alla medarbetare kan känna tillhörighet och delaktighet inom hälso- och sjukvård i Region Gävleborg.
Från 2003-2014 har landstingets investeringsverksamhet genererat ett samlat överskott i förhållande till budget med 100 tals mnkr. Beroende av att ramen i investeringsbudgeten aldrig uppnåtts har sjukvården undanhållits betydande resurser antingen genom nya ändamålsenliga lokaler eller direkt i hälso- och sjukvården i Gävleborg. Sjukvårdspartiet anser att verksamheten inom hälso-och sjukvården blivit kroniskt underfinansierad. Orsaken till detta är att den styrande majoriteten under perioden varit ovilliga att ta ansvar för en kostnadsutveckling som annars framstår som rimlig. Sparivern har i sig också varit kostnadsdrivande då väldig energi och stora ekonomiska resurser lagts ned på helt orealistiska sparprojekt i Region Gävleborg.
Regionfullmäktige har fastställt en väl genomarbetad policy för den egna personalpolitiken. Tyvärr saknas möjlighet att genomföra de högt ställda ambitionerna. Därtill är organisationen alltför centralistiskt strukturerad och ledarskapet inriktad på direktiv. Dialog och medbestämmande saknas i avgörande delar, personalflykt och rekordhöga kostnader för inhyrd personal talar ett tydligt språk.
Valperioden 2015-18 kan vara en avgörande tid för hur Region Gävleborg skall klara sitt åtagande inom hälso- och sjukvården. Den sittande majoritetens ledarskap är passivt utifrån patient- och personalperspektivet. Ett trött ledarskap måste bytas ut och Sjukvårdspartiet Gävleborg är redo att utifrån vår budget överta ledarskapet i Region Gävleborg.
Med anledning av vad som ovan anförts föreslår Sjukvårdspartiet Gävleborg regionstyrelse/regionfullmäktige besluta:
- Att Hälso- och sjukvårdens ram uppräknas med 150 mnkr jämfört med majoritetens budgetförslag.
- Att nya permanenta resurser tilldelas verksamhet inom rehabilitering och habilitering.
- Att nya permanenta resurser tilldelas hälso- och sjukvård för kroniskt sjuka.
- Att nya permanenta resurser tilldelas området psykiatri.
- Att nya permanenta resurser tilldelas primärvård genom hälsovalssystemet.
- Att nya vårdplatser, mellanvårdsplatser etableras vid regionens sjukhus.
- Att nya permanenta resurser tilldelas cancervården.
- Att nya och permanenta resurser tilldelas kvinno- och förlossningsvården.
- Att anslag till oförutsett eller reserv under Regionstyrelsen reduceras med 50 Mnkr 2016.
- Att ram för investeringar reduceras med 100 Mnkr. 2016.
- Att särskilda medel, 40 Mnkr avsätts till löneförstärkning för sjuksköterskor och undersköterskor i budget 2016 och permanentas över tid 2017-19.
- Att kostnaden för regionens administrativa överbyggnad reduceras motsvarande 40 Mnkr. årligen under budgetperioden.
- Att Regionstyrelse och Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att fördela nya resurser enligt motionen.
- Samt att ordning för budgetens fastställande återgår till traditionell modell under verksamhetsåren 2016-17.
Stig Zettlin (SVG)
